Sambandet mellan utbildning och hälsa – hur belyser Bourdieus begreppsapparat detta samband?

Vuxna med högre utbildningsnivå lever friskare och längre liv jämfört med sina lågutbildade jämnåriga, dessa skillnader är stora och ökar. För att förstå denna utveckling av ojämlikhet behöver vi kunskap om sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa med Pierre Bourdieus teoretiska begreppsapparat. Uppsatsens andra syfte är att analysera varför sambandet mellan utbildning och hälsa har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Frågeställningar som uppsatsen fokuserar på är: Vilka är de internaliserade och förmedlande processerna som påverkar sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa? Vilka samhälleliga strukturer och förändringar har förstärkt sambandet mellan utbildning och hälsa under de senaste decennierna? Uppsatsen är strukturerad i fyra kapitel. Kapitel 1 är ett inledande kapitel som presenterar uppsatsens ämne, syfte, frågeställningar och disposition. Kapitel 2 fokuserar på Bourdieus begreppsapparat och hur dessa är relevanta för sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitel 3 fokuserar på att analysera strukturella faktorer i det moderna samhället som är relevanta för att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa idag. I kapitlet presenteras Hartmut Rosas begrepp som social acceleration, resonans, stress och alienation. Kapitel 4 diskuterar hur utbildning påverkar hälsa samt förtjänsterna med Bourdieus perspektiv för att studera sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitlet presenterar även en analys om varför sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa är allt starkare idag. Bourdieus teoretiska begrepp som är centrala i uppsatsen är habitus, livsstil och de olika formerna av kapital, kulturellt kapital, fysiskt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital. Uppsatsens slutsatser är att bredare strukturella faktorer påverkar hälsa på individnivå. Bourdieu belyser hur de strukturella faktorerna, via habitus och de olika kapitalformerna, slår ut på individnivå. Förtjänsterna med Bourdieus begreppsapparat gällande sambandet mellan utbildning och hälsa är att de belyser mekanismer och internaliserande processer genom vilka objektiva betingelser slår ut genom ”nödvändighetens smak” som påverkar människors livsstilar och hälsa. Bourdieus begreppsapparat belyser logiken och den ogenomtänkta karaktären hos vardagliga praktiker. De objektiva förhållandena och de internaliserande processerna ger upphov till mera respektive mindre hälsosamma praktiker gällande exempelvis kost och motion, självomsorg och förhållande till den egna kroppen. Dessa har en allt större betydelse idag, i och med individualiseringen, konsumtionskulturen och ideologin om självoptimering. Det senkapitalistiska samhället, har ökat konkurrensen för resurser som är nödvändiga för god hälsa och för att skydda sig från den stress, avsaknad av resonans och alienation som Hartmut Rosa beskriver att är följden av acceleration i det moderna samhället. Utbildning är idag allt starkare relaterat till hur den existerande samhällsstrukturen fördelar olika resurser och möjligheter till god hälsa.

Grantor dc:publisher

Helsingin yliopisto

Year dc:date.issued

2025

Author dc:creator

• Astrid, Berg

Contributors dc:contributor

• Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan
• University of Helsinki, Swedish School of Social Science
• Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan

• Utbildning
• hälsa
• livsstilar
• habitus
• kulturellt kapital
• fysiskt kapital
• socialt kapital
• social acceleration
• resonans
• stress
• alienation

Language dc:language.iso

swe

Identifier URI

URN:NBN:fi:hulib-202504081796

OAI identifier oai:identifier

oai:helda.helsinki.fi:10138/605770