{"id":{"repo_id":"helsinki","oai_identifier":"oai:helda.helsinki.fi:10138/605754"},"canonical_url":"https://search.dev.ndltd.org/etd/helsinki/oai:helda.helsinki.fi:10138/605754","repository":{"repo_id":"helsinki","name":"University of Helsinki","base_url":"https://helda.helsinki.fi/server/oai/request"},"display":{"title":"Exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier : Unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet","abstract":"Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning undersöka hur exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier potentiellt kan forma unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Utseendejämförelser är ett allmänt förekommande och oundvikligt fenomen på sociala medier, speciellt på bildbaserade plattformar. Dessa plattformar används mest av unga kvinnor och som en biprodukt av användningen ökar risken för exponering för kropps- och utseendeideal. Tack vare teknologins framsteg är det lättare att manipulera och redigera bilder för att verka mera eftersträvansvärd, vilket har lett till att orealistiska och ouppnåeliga mål skapats. I den här avhandlingen granskas problemet från två perspektiv: som observatör och som presentatör. Som observatör betraktar individer bilder och/eller videor och som presentatör laddar individer upp bilder och/eller videor på sociala medier. Viktiga teorier som behandlas är Festingers teori om social jämförelse och Goffmans teori om självets presentation. Resultaten visar att olika faktorer potentiellt kan bidra negativt eller positivt till unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Faktorer som visat sig ha betydelse är mängden spenderad tid på sociala medier, användningsfrekvensen av sociala medier, antalet följaren/vänner på sociala medier samt exponering för fitspiration, kroppspositivism och kroppsneutralitet. De flesta bidragande faktorer kan kopplas till teorin om social jämförelse och teorin om presentation av självet.","abstract_html":"Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning undersöka hur exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier potentiellt kan forma unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Utseendejämförelser är ett allmänt förekommande och oundvikligt fenomen på sociala medier, speciellt på bildbaserade plattformar. Dessa plattformar används mest av unga kvinnor och som en biprodukt av användningen ökar risken för exponering för kropps- och utseendeideal. Tack vare teknologins framsteg är det lättare att manipulera och redigera bilder för att verka mera eftersträvansvärd, vilket har lett till att orealistiska och ouppnåeliga mål skapats. I den här avhandlingen granskas problemet från två perspektiv: som observatör och som presentatör. Som observatör betraktar individer bilder och/eller videor och som presentatör laddar individer upp bilder och/eller videor på sociala medier. Viktiga teorier som behandlas är Festingers teori om social jämförelse och Goffmans teori om självets presentation. Resultaten visar att olika faktorer potentiellt kan bidra negativt eller positivt till unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Faktorer som visat sig ha betydelse är mängden spenderad tid på sociala medier, användningsfrekvensen av sociala medier, antalet följaren/vänner på sociala medier samt exponering för fitspiration, kroppspositivism och kroppsneutralitet. De flesta bidragande faktorer kan kopplas till teorin om social jämförelse och teorin om presentation av självet.","abstract_has_math":false,"creators":["Lindholm, Emma"],"institution":"Helsingin yliopisto","degree_name":null,"degree_level":null,"degree_discipline":null,"degree_department":null,"school":null,"contributors":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"advisors":[],"committee_chairs":[],"committee_members":[],"year":2025,"date_issued":"2025","date_published":"2025","updated_at":"2026-07-27T19:56:06Z","subjects":["Kroppsideal","utseendeideal","kroppsbild","kroppsnöjdhet","självkänsla","sociala medier"],"languages":["swe"],"rights":[],"rights_urls":[],"identifier_entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202502181436"],"render_values":[{"text":"URN:NBN:fi:hulib-202502181436","href":null,"code":true}]}]},"links":{"outbound_url":"http://hdl.handle.net/10138/605754","outbound_label":"Handle","outbound_source":"dc:identifier.uri"},"metadata_groups":[{"id":"people","label":"People","entries":[{"key":"dc:contributor","label":"Contributor","values":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"]},{"key":"dc:creator","label":"Author","values":["Lindholm, Emma"]}]},{"id":"academic_context","label":"Academic Context","entries":[{"key":"dc:date.accessioned","label":"Dc Date Accessioned","values":["2025-11-28T18:12:18Z"]},{"key":"dc:date.available","label":"Dc Date Available","values":["2025-11-28T18:12:18Z"]},{"key":"dc:date.issued","label":"Date","values":["2025"]},{"key":"dc:publisher","label":"Institution","values":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"]}]},{"id":"subjects_keywords","label":"Subjects and Keywords","entries":[{"key":"dc:subject","label":"Dc Subject","values":["Kroppsideal","utseendeideal","kroppsbild","kroppsnöjdhet","självkänsla","sociala medier"]}]},{"id":"language_rights","label":"Language and Rights","entries":[{"key":"dc:language.iso","label":"Language (ISO)","values":["swe"]}]},{"id":"identifiers","label":"Identifiers","entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202502181436","http://hdl.handle.net/10138/605754"]}]},{"id":"additional","label":"Additional Metadata","entries":[{"key":"dc:description.abstract","label":"Abstract","values":["Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning undersöka hur exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier potentiellt kan forma unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Utseendejämförelser är ett allmänt förekommande och oundvikligt fenomen på sociala medier, speciellt på bildbaserade plattformar. Dessa plattformar används mest av unga kvinnor och som en biprodukt av användningen ökar risken för exponering för kropps- och utseendeideal. Tack vare teknologins framsteg är det lättare att manipulera och redigera bilder för att verka mera eftersträvansvärd, vilket har lett till att orealistiska och ouppnåeliga mål skapats. I den här avhandlingen granskas problemet från två perspektiv: som observatör och som presentatör. Som observatör betraktar individer bilder och/eller videor och som presentatör laddar individer upp bilder och/eller videor på sociala medier. Viktiga teorier som behandlas är Festingers teori om social jämförelse och Goffmans teori om självets presentation. Resultaten visar att olika faktorer potentiellt kan bidra negativt eller positivt till unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Faktorer som visat sig ha betydelse är mängden spenderad tid på sociala medier, användningsfrekvensen av sociala medier, antalet följaren/vänner på sociala medier samt exponering för fitspiration, kroppspositivism och kroppsneutralitet. De flesta bidragande faktorer kan kopplas till teorin om social jämförelse och teorin om presentation av självet."]},{"key":"dc:title","label":"Title","values":["Exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier : Unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet"]}]}],"canonical_facts":{"dc:contributor":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"dc:creator":["Lindholm, Emma"],"dc:date.accessioned":["2025-11-28T18:12:18Z"],"dc:date.available":["2025-11-28T18:12:18Z"],"dc:date.issued":["2025"],"dc:description.abstract":["Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning undersöka hur exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier potentiellt kan forma unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Utseendejämförelser är ett allmänt förekommande och oundvikligt fenomen på sociala medier, speciellt på bildbaserade plattformar. Dessa plattformar används mest av unga kvinnor och som en biprodukt av användningen ökar risken för exponering för kropps- och utseendeideal. Tack vare teknologins framsteg är det lättare att manipulera och redigera bilder för att verka mera eftersträvansvärd, vilket har lett till att orealistiska och ouppnåeliga mål skapats. I den här avhandlingen granskas problemet från två perspektiv: som observatör och som presentatör. Som observatör betraktar individer bilder och/eller videor och som presentatör laddar individer upp bilder och/eller videor på sociala medier. Viktiga teorier som behandlas är Festingers teori om social jämförelse och Goffmans teori om självets presentation. Resultaten visar att olika faktorer potentiellt kan bidra negativt eller positivt till unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Faktorer som visat sig ha betydelse är mängden spenderad tid på sociala medier, användningsfrekvensen av sociala medier, antalet följaren/vänner på sociala medier samt exponering för fitspiration, kroppspositivism och kroppsneutralitet. De flesta bidragande faktorer kan kopplas till teorin om social jämförelse och teorin om presentation av självet."],"dc:identifier.uri":["URN:NBN:fi:hulib-202502181436","http://hdl.handle.net/10138/605754"],"dc:language.iso":["swe"],"dc:publisher":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"],"dc:subject":["Kroppsideal","utseendeideal","kroppsbild","kroppsnöjdhet","självkänsla","sociala medier"],"dc:title":["Exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier : Unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet"]},"updated_at":"2026-07-27T19:56:06Z"}