{"id":{"repo_id":"helsinki","oai_identifier":"oai:helda.helsinki.fi:10138/605580"},"canonical_url":"https://search.dev.ndltd.org/etd/helsinki/oai:helda.helsinki.fi:10138/605580","repository":{"repo_id":"helsinki","name":"University of Helsinki","base_url":"https://helda.helsinki.fi/server/oai/request"},"display":{"title":"Konformism : Orsaker, följder och konsekvenser","abstract":"Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.","abstract_html":"Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.","abstract_has_math":false,"creators":["Wentzel, Linn"],"institution":"Helsingin yliopisto","degree_name":null,"degree_level":null,"degree_discipline":null,"degree_department":null,"school":null,"contributors":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"advisors":[],"committee_chairs":[],"committee_members":[],"year":2023,"date_issued":"2023","date_published":"2023","updated_at":"2026-07-27T19:56:04Z","subjects":["konformism","gruppdynamik","självkänsla","grupptillhörighet","status"],"languages":["swe"],"rights":[],"rights_urls":[],"identifier_entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202301311166"],"render_values":[{"text":"URN:NBN:fi:hulib-202301311166","href":null,"code":true}]}]},"links":{"outbound_url":"http://hdl.handle.net/10138/605580","outbound_label":"Handle","outbound_source":"dc:identifier.uri"},"metadata_groups":[{"id":"people","label":"People","entries":[{"key":"dc:contributor","label":"Contributor","values":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"]},{"key":"dc:creator","label":"Author","values":["Wentzel, Linn"]}]},{"id":"academic_context","label":"Academic Context","entries":[{"key":"dc:date.accessioned","label":"Dc Date Accessioned","values":["2025-11-28T18:10:47Z"]},{"key":"dc:date.available","label":"Dc Date Available","values":["2025-11-28T18:10:47Z"]},{"key":"dc:date.issued","label":"Date","values":["2023"]},{"key":"dc:publisher","label":"Institution","values":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"]}]},{"id":"subjects_keywords","label":"Subjects and Keywords","entries":[{"key":"dc:subject","label":"Dc Subject","values":["konformism","gruppdynamik","självkänsla","grupptillhörighet","status"]}]},{"id":"language_rights","label":"Language and Rights","entries":[{"key":"dc:language.iso","label":"Language (ISO)","values":["swe"]}]},{"id":"identifiers","label":"Identifiers","entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202301311166","http://hdl.handle.net/10138/605580"]}]},{"id":"additional","label":"Additional Metadata","entries":[{"key":"dc:description.abstract","label":"Abstract","values":["Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor."]},{"key":"dc:title","label":"Title","values":["Konformism : Orsaker, följder och konsekvenser"]}]}],"canonical_facts":{"dc:contributor":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"dc:creator":["Wentzel, Linn"],"dc:date.accessioned":["2025-11-28T18:10:47Z"],"dc:date.available":["2025-11-28T18:10:47Z"],"dc:date.issued":["2023"],"dc:description.abstract":["Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor."],"dc:identifier.uri":["URN:NBN:fi:hulib-202301311166","http://hdl.handle.net/10138/605580"],"dc:language.iso":["swe"],"dc:publisher":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"],"dc:subject":["konformism","gruppdynamik","självkänsla","grupptillhörighet","status"],"dc:title":["Konformism : Orsaker, följder och konsekvenser"]},"updated_at":"2026-07-27T19:56:04Z"}