{"id":{"repo_id":"helsinki","oai_identifier":"oai:helda.helsinki.fi:10138/605410"},"canonical_url":"https://search.dev.ndltd.org/etd/helsinki/oai:helda.helsinki.fi:10138/605410","repository":{"repo_id":"helsinki","name":"University of Helsinki","base_url":"https://helda.helsinki.fi/server/oai/request"},"display":{"title":"Hurdan roll har politiken i en musiktidning – En jämförelse av två Rolling Stone artiklar från 1970 och 2020","abstract":"Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.","abstract_html":"Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.","abstract_has_math":false,"creators":["Ruusuvuori, Irina"],"institution":"Helsingin yliopisto","degree_name":null,"degree_level":null,"degree_discipline":null,"degree_department":null,"school":null,"contributors":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"advisors":[],"committee_chairs":[],"committee_members":[],"year":2021,"date_issued":"2021","date_published":"2021","updated_at":"2026-07-27T19:56:30Z","subjects":["Rolling Stone","Kent State massakern","Black Lives Matter","Vietnamkriget","musikjournalistik","politik","retorisk analys","reportage","opinionsjournalistik"],"languages":["swe"],"rights":[],"rights_urls":[],"identifier_entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202105312413"],"render_values":[{"text":"URN:NBN:fi:hulib-202105312413","href":null,"code":true}]}]},"links":{"outbound_url":"http://hdl.handle.net/10138/605410","outbound_label":"Handle","outbound_source":"dc:identifier.uri"},"metadata_groups":[{"id":"people","label":"People","entries":[{"key":"dc:contributor","label":"Contributor","values":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"]},{"key":"dc:creator","label":"Author","values":["Ruusuvuori, Irina"]}]},{"id":"academic_context","label":"Academic Context","entries":[{"key":"dc:date.accessioned","label":"Dc Date Accessioned","values":["2025-11-28T18:09:09Z"]},{"key":"dc:date.available","label":"Dc Date Available","values":["2025-11-28T18:09:09Z"]},{"key":"dc:date.issued","label":"Date","values":["2021"]},{"key":"dc:publisher","label":"Institution","values":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"]}]},{"id":"subjects_keywords","label":"Subjects and Keywords","entries":[{"key":"dc:subject","label":"Dc Subject","values":["Rolling Stone","Kent State massakern","Black Lives Matter","Vietnamkriget","musikjournalistik","politik","retorisk analys","reportage","opinionsjournalistik"]}]},{"id":"language_rights","label":"Language and Rights","entries":[{"key":"dc:language.iso","label":"Language (ISO)","values":["swe"]}]},{"id":"identifiers","label":"Identifiers","entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202105312413","http://hdl.handle.net/10138/605410"]}]},{"id":"additional","label":"Additional Metadata","entries":[{"key":"dc:description.abstract","label":"Abstract","values":["Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren."]},{"key":"dc:title","label":"Title","values":["Hurdan roll har politiken i en musiktidning – En jämförelse av två Rolling Stone artiklar från 1970 och 2020"]}]}],"canonical_facts":{"dc:contributor":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"dc:creator":["Ruusuvuori, Irina"],"dc:date.accessioned":["2025-11-28T18:09:09Z"],"dc:date.available":["2025-11-28T18:09:09Z"],"dc:date.issued":["2021"],"dc:description.abstract":["Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren."],"dc:identifier.uri":["URN:NBN:fi:hulib-202105312413","http://hdl.handle.net/10138/605410"],"dc:language.iso":["swe"],"dc:publisher":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"],"dc:subject":["Rolling Stone","Kent State massakern","Black Lives Matter","Vietnamkriget","musikjournalistik","politik","retorisk analys","reportage","opinionsjournalistik"],"dc:title":["Hurdan roll har politiken i en musiktidning – En jämförelse av två Rolling Stone artiklar från 1970 och 2020"]},"updated_at":"2026-07-27T19:56:30Z"}