{"id":{"repo_id":"helsinki","oai_identifier":"oai:helda.helsinki.fi:10138/605171"},"canonical_url":"https://search.dev.ndltd.org/etd/helsinki/oai:helda.helsinki.fi:10138/605171","repository":{"repo_id":"helsinki","name":"University of Helsinki","base_url":"https://helda.helsinki.fi/server/oai/request"},"display":{"title":"Kvinnor, fred och säkerhet : en utvärdering av implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i Finland","abstract":"Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering.","abstract_html":"Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering.","abstract_has_math":false,"creators":["Tcheng, Emma"],"institution":"Helsingin yliopisto","degree_name":null,"degree_level":null,"degree_discipline":null,"degree_department":null,"school":null,"contributors":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"advisors":[],"committee_chairs":[],"committee_members":[],"year":2018,"date_issued":"2018","date_published":"2018","updated_at":"2026-07-27T19:55:58Z","subjects":["Kvinnor","fred","säkerhet","resolution","1325","FN","säkerhetsrådet","utvärdering","implementering","jämförelse","komparativ analys"],"languages":["swe"],"rights":[],"rights_urls":[],"identifier_entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-201811013483"],"render_values":[{"text":"URN:NBN:fi:hulib-201811013483","href":null,"code":true}]}]},"links":{"outbound_url":"http://hdl.handle.net/10138/605171","outbound_label":"Handle","outbound_source":"dc:identifier.uri"},"metadata_groups":[{"id":"people","label":"People","entries":[{"key":"dc:contributor","label":"Contributor","values":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan"]},{"key":"dc:creator","label":"Author","values":["Tcheng, Emma"]}]},{"id":"academic_context","label":"Academic Context","entries":[{"key":"dc:date.accessioned","label":"Dc Date Accessioned","values":["2025-11-28T18:06:46Z"]},{"key":"dc:date.available","label":"Dc Date Available","values":["2025-11-28T18:06:46Z"]},{"key":"dc:date.issued","label":"Date","values":["2018"]},{"key":"dc:publisher","label":"Institution","values":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"]}]},{"id":"subjects_keywords","label":"Subjects and Keywords","entries":[{"key":"dc:subject","label":"Dc Subject","values":["Kvinnor","fred","säkerhet","resolution","1325","FN","säkerhetsrådet","utvärdering","implementering","jämförelse","komparativ analys"]}]},{"id":"language_rights","label":"Language and Rights","entries":[{"key":"dc:language.iso","label":"Language (ISO)","values":["swe"]}]},{"id":"identifiers","label":"Identifiers","entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-201811013483","http://hdl.handle.net/10138/605171"]}]},{"id":"additional","label":"Additional Metadata","entries":[{"key":"dc:description.abstract","label":"Abstract","values":["Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering."]},{"key":"dc:title","label":"Title","values":["Kvinnor, fred och säkerhet : en utvärdering av implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i Finland"]}]}],"canonical_facts":{"dc:contributor":["Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan","University of Helsinki, Swedish School of Social Science, Swedish School of Social Science","Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan"],"dc:creator":["Tcheng, Emma"],"dc:date.accessioned":["2025-11-28T18:06:46Z"],"dc:date.available":["2025-11-28T18:06:46Z"],"dc:date.issued":["2018"],"dc:description.abstract":["Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering."],"dc:identifier.uri":["URN:NBN:fi:hulib-201811013483","http://hdl.handle.net/10138/605171"],"dc:language.iso":["swe"],"dc:publisher":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"],"dc:subject":["Kvinnor","fred","säkerhet","resolution","1325","FN","säkerhetsrådet","utvärdering","implementering","jämförelse","komparativ analys"],"dc:title":["Kvinnor, fred och säkerhet : en utvärdering av implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i Finland"]},"updated_at":"2026-07-27T19:55:58Z"}