{"id":{"repo_id":"helsinki","oai_identifier":"oai:helda.helsinki.fi:10138/565126"},"canonical_url":"https://search.dev.ndltd.org/etd/helsinki/oai:helda.helsinki.fi:10138/565126","repository":{"repo_id":"helsinki","name":"University of Helsinki","base_url":"https://helda.helsinki.fi/server/oai/request"},"display":{"title":"Sociala medier vid profylaktisk hälsopromotion : Överblick av kampanjer och kommunikatörer för profylaktisk tandvård i Finland år 2021","abstract":"Bakgrund: År 2020 använde 69% av 16–89 åriga finländare sociala medier, vilket tyder på att det är ett viktigt kommunikationsmedel. Målet med detta fördjupade arbete är att göra en överblick på hur sociala medier används för profylaktisk hälsokommunikation inom tandvården i Finland. Material och metod: Studien grundar sig på en systematisk undersökning av material publicerat under år 2021 på utvalda plattformar (Facebook, Instagram och TikTok) för att identifiera kampanjer, kommunikatörer och profylaktiska inlägg om karies och parodontit. Materialet samlades i augusti 2022. Som sökord användes suunterveys, oral hälsa, munhälsa, suun terveydenhuolto, oral hälsovård, karies, parodontit, parodontiitti. Resultat: Två kampanjer och 18 kommunikatörer med profylaktiska meddelanden om karies och parodontit identifierades. Identifierade kampanjerna var I love suu och Koko Suomi harjaa, resterande kommunikatörerna bestod av munhälsovårdsavdelningar i olika kommuner och städer i Finland. Enbart tre av dessa fanns tillgängliga på TikTok, medan resten fanns på Facebook och eller Instagram. Totalt registrerades 489 profylaktiska inlägg om karies och parodontit, av dessa var 249 på Instagram, 211 på Facebook och 29 på TikTok. De tre vanligaste profylaktiska teman var tandborstning (72% av alla profylaktiska meddelanden), fluortandkräm (32%) och rengöring av tandmellanrummen (28%). Det profylaktiska temat som minst kom fram bland inläggen var rengöring av proteser (2%). Av alla registrerade inlägg var 4% på svenska. Slutsats: I Finland används sociala medier för munhälsorelaterad profylaktisk hälsokommunikation. Förbättringsmöjligheter är en mera mångsidig spridning av materialet på flera plattformar samt mångsidighet i budskapen. För att undersöka påverkan på befolkningen av munhälsorelaterad profylaktisk kommunikation på sociala medier i Finland behövs mera forskning.","abstract_html":"Bakgrund: År 2020 använde 69% av 16–89 åriga finländare sociala medier, vilket tyder på att det är ett viktigt kommunikationsmedel. Målet med detta fördjupade arbete är att göra en överblick på hur sociala medier används för profylaktisk hälsokommunikation inom tandvården i Finland. Material och metod: Studien grundar sig på en systematisk undersökning av material publicerat under år 2021 på utvalda plattformar (Facebook, Instagram och TikTok) för att identifiera kampanjer, kommunikatörer och profylaktiska inlägg om karies och parodontit. Materialet samlades i augusti 2022. Som sökord användes suunterveys, oral hälsa, munhälsa, suun terveydenhuolto, oral hälsovård, karies, parodontit, parodontiitti. Resultat: Två kampanjer och 18 kommunikatörer med profylaktiska meddelanden om karies och parodontit identifierades. Identifierade kampanjerna var I love suu och Koko Suomi harjaa, resterande kommunikatörerna bestod av munhälsovårdsavdelningar i olika kommuner och städer i Finland. Enbart tre av dessa fanns tillgängliga på TikTok, medan resten fanns på Facebook och eller Instagram. Totalt registrerades 489 profylaktiska inlägg om karies och parodontit, av dessa var 249 på Instagram, 211 på Facebook och 29 på TikTok. De tre vanligaste profylaktiska teman var tandborstning (72% av alla profylaktiska meddelanden), fluortandkräm (32%) och rengöring av tandmellanrummen (28%). Det profylaktiska temat som minst kom fram bland inläggen var rengöring av proteser (2%). Av alla registrerade inlägg var 4% på svenska. Slutsats: I Finland används sociala medier för munhälsorelaterad profylaktisk hälsokommunikation. Förbättringsmöjligheter är en mera mångsidig spridning av materialet på flera plattformar samt mångsidighet i budskapen. För att undersöka påverkan på befolkningen av munhälsorelaterad profylaktisk kommunikation på sociala medier i Finland behövs mera forskning.","abstract_has_math":false,"creators":["Sarasto, Anna"],"institution":"Helsingin yliopisto","degree_name":null,"degree_level":null,"degree_discipline":null,"degree_department":null,"school":null,"contributors":["Helsingin yliopisto, Lääketieteellinen tiedekunta","University of Helsinki, Faculty of Medicine","Helsingfors universitet, Medicinska fakulteten"],"advisors":[],"committee_chairs":[],"committee_members":[],"year":2023,"date_issued":"2023","date_published":"2023","updated_at":"2026-07-27T19:56:11Z","subjects":["sociala medier","hälsopromotion","profylaktisk hälsopromotion","munhälsa"],"languages":["swe"],"rights":[],"rights_urls":[],"identifier_entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202308243613"],"render_values":[{"text":"URN:NBN:fi:hulib-202308243613","href":null,"code":true}]}]},"links":{"outbound_url":"http://hdl.handle.net/10138/565126","outbound_label":"Handle","outbound_source":"dc:identifier.uri"},"metadata_groups":[{"id":"people","label":"People","entries":[{"key":"dc:contributor","label":"Contributor","values":["Helsingin yliopisto, Lääketieteellinen tiedekunta","University of Helsinki, Faculty of Medicine","Helsingfors universitet, Medicinska fakulteten"]},{"key":"dc:creator","label":"Author","values":["Sarasto, Anna"]}]},{"id":"academic_context","label":"Academic Context","entries":[{"key":"dc:date.issued","label":"Date","values":["2023"]},{"key":"dc:publisher","label":"Institution","values":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"]}]},{"id":"subjects_keywords","label":"Subjects and Keywords","entries":[{"key":"dc:subject","label":"Dc Subject","values":["sociala medier","hälsopromotion","profylaktisk hälsopromotion","munhälsa"]}]},{"id":"language_rights","label":"Language and Rights","entries":[{"key":"dc:language.iso","label":"Language (ISO)","values":["swe"]}]},{"id":"identifiers","label":"Identifiers","entries":[{"key":"dc:identifier.uri","label":"Identifier URI","values":["URN:NBN:fi:hulib-202308243613","http://hdl.handle.net/10138/565126"]}]},{"id":"additional","label":"Additional Metadata","entries":[{"key":"dc:description.abstract","label":"Abstract","values":["Bakgrund: År 2020 använde 69% av 16–89 åriga finländare sociala medier, vilket tyder på att det är ett viktigt kommunikationsmedel. Målet med detta fördjupade arbete är att göra en överblick på hur sociala medier används för profylaktisk hälsokommunikation inom tandvården i Finland. Material och metod: Studien grundar sig på en systematisk undersökning av material publicerat under år 2021 på utvalda plattformar (Facebook, Instagram och TikTok) för att identifiera kampanjer, kommunikatörer och profylaktiska inlägg om karies och parodontit. Materialet samlades i augusti 2022. Som sökord användes suunterveys, oral hälsa, munhälsa, suun terveydenhuolto, oral hälsovård, karies, parodontit, parodontiitti. Resultat: Två kampanjer och 18 kommunikatörer med profylaktiska meddelanden om karies och parodontit identifierades. Identifierade kampanjerna var I love suu och Koko Suomi harjaa, resterande kommunikatörerna bestod av munhälsovårdsavdelningar i olika kommuner och städer i Finland. Enbart tre av dessa fanns tillgängliga på TikTok, medan resten fanns på Facebook och eller Instagram. Totalt registrerades 489 profylaktiska inlägg om karies och parodontit, av dessa var 249 på Instagram, 211 på Facebook och 29 på TikTok. De tre vanligaste profylaktiska teman var tandborstning (72% av alla profylaktiska meddelanden), fluortandkräm (32%) och rengöring av tandmellanrummen (28%). Det profylaktiska temat som minst kom fram bland inläggen var rengöring av proteser (2%). Av alla registrerade inlägg var 4% på svenska. Slutsats: I Finland används sociala medier för munhälsorelaterad profylaktisk hälsokommunikation. Förbättringsmöjligheter är en mera mångsidig spridning av materialet på flera plattformar samt mångsidighet i budskapen. För att undersöka påverkan på befolkningen av munhälsorelaterad profylaktisk kommunikation på sociala medier i Finland behövs mera forskning."]},{"key":"dc:title","label":"Title","values":["Sociala medier vid profylaktisk hälsopromotion : Överblick av kampanjer och kommunikatörer för profylaktisk tandvård i Finland år 2021"]}]}],"canonical_facts":{"dc:contributor":["Helsingin yliopisto, Lääketieteellinen tiedekunta","University of Helsinki, Faculty of Medicine","Helsingfors universitet, Medicinska fakulteten"],"dc:creator":["Sarasto, Anna"],"dc:date.issued":["2023"],"dc:description.abstract":["Bakgrund: År 2020 använde 69% av 16–89 åriga finländare sociala medier, vilket tyder på att det är ett viktigt kommunikationsmedel. Målet med detta fördjupade arbete är att göra en överblick på hur sociala medier används för profylaktisk hälsokommunikation inom tandvården i Finland. Material och metod: Studien grundar sig på en systematisk undersökning av material publicerat under år 2021 på utvalda plattformar (Facebook, Instagram och TikTok) för att identifiera kampanjer, kommunikatörer och profylaktiska inlägg om karies och parodontit. Materialet samlades i augusti 2022. Som sökord användes suunterveys, oral hälsa, munhälsa, suun terveydenhuolto, oral hälsovård, karies, parodontit, parodontiitti. Resultat: Två kampanjer och 18 kommunikatörer med profylaktiska meddelanden om karies och parodontit identifierades. Identifierade kampanjerna var I love suu och Koko Suomi harjaa, resterande kommunikatörerna bestod av munhälsovårdsavdelningar i olika kommuner och städer i Finland. Enbart tre av dessa fanns tillgängliga på TikTok, medan resten fanns på Facebook och eller Instagram. Totalt registrerades 489 profylaktiska inlägg om karies och parodontit, av dessa var 249 på Instagram, 211 på Facebook och 29 på TikTok. De tre vanligaste profylaktiska teman var tandborstning (72% av alla profylaktiska meddelanden), fluortandkräm (32%) och rengöring av tandmellanrummen (28%). Det profylaktiska temat som minst kom fram bland inläggen var rengöring av proteser (2%). Av alla registrerade inlägg var 4% på svenska. Slutsats: I Finland används sociala medier för munhälsorelaterad profylaktisk hälsokommunikation. Förbättringsmöjligheter är en mera mångsidig spridning av materialet på flera plattformar samt mångsidighet i budskapen. För att undersöka påverkan på befolkningen av munhälsorelaterad profylaktisk kommunikation på sociala medier i Finland behövs mera forskning."],"dc:identifier.uri":["URN:NBN:fi:hulib-202308243613","http://hdl.handle.net/10138/565126"],"dc:language.iso":["swe"],"dc:publisher":["Helsingin yliopisto","University of Helsinki","Helsingfors universitet"],"dc:subject":["sociala medier","hälsopromotion","profylaktisk hälsopromotion","munhälsa"],"dc:title":["Sociala medier vid profylaktisk hälsopromotion : Överblick av kampanjer och kommunikatörer för profylaktisk tandvård i Finland år 2021"]},"updated_at":"2026-07-27T19:56:11Z"}