“At the Border of My Being” : Impurity, Disgust and Threat in Clive Barker’s Books of Blood and Thomas Ligotti’s Songs of a Dead Dreamer

Avhandlingens syfte är att undersöka hur orenhet, äckel och hot skapar konstskräck i utvalda berättelser från Clive Barkers Books of Blood och Thomas Ligottis Songs of a Dead Dreamer. Båda verken är novellsamlingar från 1980-talet, och kan klassificeras som skräcklitteratur. Min analys koncentrerar sig på hotfulla utrymmen och omgivningar i novellerna och beskrivningar av abjekta och äckliga kroppar. Min analys grundar sig på Noël Carrolls teori om hur konstskräck, en sorts fiktiv skräckkänsla som kan uppstå genom att läsa skräcklitteratur, alltid består av en kombination av både äckel och hot. Äcklet innehåller alltid någon form av orenhet, och det orena skapas då någon kategorisk gräns överträds. Jag använder mig dessutom av Julia Kristevas koncept om abjektet, som också beskriver något orent och innebär en sorts gränsöverträdelse; abjektet är någonting som är en blandning av vanligtvis skilda kategorier och kan skapa en våldsam chock för den som vittnar en blandning eller störning av dessa kategorier. Jag använder också Martha Nussbaums teori om äckel för att analysera det orena i verken. Min analys visar hur karaktärernas trygga utrymmen som beskrivs i verken invaderas av olika monster och väsen som är orena, och förvandlar dem till hotfulla omgivningar genom sin närvaro. Dessa inkräktare kan vara olika varelser, som spöken, demoner och mördare, eller mer abstrakta varelser och krafter som symboliserar ett mer ogripbart hot. I Barkers noveller sker invasionen ofta stegvis i större, allmänna utrymmen som storstäder, och i Ligottis verk i mer privata omgivningar som det egna hemmet. Avhandlingen undersöker också varför äckliga och orena kroppar ses som abjekt: kropparna bryter någon sorts kategorisk gräns och orsakar en djup och radikal störning i vår världsbild eller självbild som följd. I Barkers noveller skapas olika kroppsabjekt bl.a. via skildringar av kroppar med sjukliga egenskaper och drag som påminner om lik, genom att beskriva överträdelser av accepterade gränser gällande fysisk kontakt med djur och detaljerade beskrivningar av lidande människokroppar. I Ligottis verk riktas abjektet och äcklet i stället mot den egna kroppen, då karaktärerna eller deras kroppsdelar ofta genomgår olika formskiftningar och förvandlingar eller smittas ner med främmande substanser. De abjekta monsterkropparna kan symbolisera delar i olika förtryckande samhällssystem, och dessa system tvingar ofta karaktärerna att bli en del av dessa hierarkier. Hotet som monstren och de abjekta kropparna skapar kan vara enbart fysiskt, men också ha moraliska, psykologiska eller politiska nivåer och kan rikta sig mot enskilda karaktärer eller större samhällen och gemenskaper. De orena skräckfigurerna representerar och förkroppsligar alla dessa hot, och när de möts i skräcklitteratur, fungerar de som fysiska manifestationer och spegelbilder av karaktärernas rädslor och skapar konstskräck.

Grantor dc:publisher

Helsingin yliopisto

Year dc:date.issued

2021

Author dc:creator

• Berglund, Jenny Johanna

Contributors dc:contributor

• Helsingin yliopisto, Humanistinen tiedekunta
• University of Helsinki, Faculty of Arts
• Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten

• Clive Barker
• Thomas Ligotti
• skräcklitteratur
• abjektion
• äckel

Language dc:language.iso

eng

Identifier URI

URN:NBN:fi:hulib-202106152700

OAI identifier oai:identifier

oai:helda.helsinki.fi:10138/331112