Avkorporatiseringen i Finland, En studie av FFC i det statliga kommittéväsendet 1981-1998

Undersökningens syfte är att utreda en eventuell avkorporatisering i Finland, genom att studera Finlands Fackförbunds Centralorganisation i det statliga kommittéväsendet under åren 1981-1998. Avsikten är då att granska huruvida denna traditionella korporatistiska kanal har försvagats. FFC är Finlands största intresseorganisation, och därför är det intressant att se om denna, åtminstone tidigare så inflytelserika organisation, har mistat en del av sin makt, eller om den har hittat nya kanaler för påtryckningsverksamhet. Därtill diskuteras därför eventuella nya arbetsmetoder, och framför allt lobbyism. Som avslutning diskuteras också hur Finlands inträde i Europeiska Unionen 1995 har flyttat över en del av beslutsprocessen till ett övernationellt plan, och vilka intresseorganisationernas möjligheter är att utöva påtryckningsverksamhet gällande EU-ärenden i Finland, samt ärenden som besluts inom de europeiska institutionerna. Undersökningens baserar sig delvis på Leif Lewins teori om det ”lossnande greppet”, och delvis på Munk Christiansen & Rommetvedts studier av avkorporatiseringen i Norge och i Danmark. Lewins klassificering av intresseorganisationerna på basen av deras storlek, och dessas effekter på samhället i termer av konflikter eller goda relationer ligger som grund för diskussionen krings FFCs ställning idag. Därefter diskuteras Munk Christiansens & Rommetvedts teorier i ljuset av undersökningen av FFC, och den eventuellt nya arbetsmetoden, lobbyism. Studien av FFC i det statliga kommittéväsendet 1981-1998 visar en tydlig, och knappast särskilt överraskande, utveckling. De organiserade intressena, och i det här fallet FFC, har mistat en del av sitt tidigare så stora inflytande i inom kommittéväsendet. Orsakerna till denna utveckling, och slutsaterna man kan dra därav, är dock inte lika entydiga. Utvecklingen inom den korporatistiska kanalen för påtryckningsverksamhet är relaterad till förändringar inom de politiska såväl som de administrativa institutionerna och till samhälleliga strukturförändringar på det sociala och det ekonomiska planet. Då antalet kommittéer under senare tid har minskat märkbart, har naturligtvis också tillträdet till den här arenan för påtrycknngsverksamhet begränsats. Minskningen av antalet kommittéer över lag beror i sin tur på färre samhälleliga strukturförändringar, samt på att man flyttat över en del av kommittéernas arbete till andra organ, både på lokal och nationell nivå, samt på övernationell nivå. Däremot innebär detta inte nödvändigtvis att FFCs inflytande skulle ha minskat, då de allt mera har gått över till andra, idag mera effektiva arbetsmetoder som till exempel till lobbyism.

Author dc:creator

• Eskelin, Katarina

• FFC
• avkorporatisering
• korporatism
• Det statliga kommittéväsendet

Language dc:language.iso

swe

Handle dc:identifier.uri

http://hdl.handle.net/10138/11822

OAI identifier oai:identifier

oai:helda.helsinki.fi:10138/11822